Ikväll har jag sett fram emot en längre tid. Frida får en del inbjudningar till olika events och visningar. Men denna var riktigt kul! Nymans Ur ställde ut på Grand och där fanns en hel del olika ej utkomna klockor från de största klockmakarna. Personligen såg jag inte så mycket då jag fastnade i Panerai-hörnan. Kanske inte så konstigt med mitt stora intresse för deras klockor. Jag måste pratat med italienaren/paneristi killen i säkert en timme. Undra varför jag gillar Panerai så mycket? Det uppenbara är självklara formen men lika viktigt är historian bakom klockan och den lilla upplagan. Om jag inte minns fel var allt som gjordes på Panerai hemligstämplat (gjorde klockor till den Italienska marinan) fram tills 1993 då man började fundera på att sälja klockor kommerciellt. 1998 började man sälja klockor till privatpersoner. Klockan på bilden är en nyupplaga av klockan Radiomir Egiziano (den Egyptiska klockan) som gjordes till den Egyptiska marinan 1956. Klockan kommer göras i 500 ex och kommer hamna hos någon samlare. Man kan lungt säga att man aldrig kommer se den på riktigt igen. Ännu mindre att bära den. Klockan är väldigt stor och lämpar sig bäst på en dykare med gammaldags plåtdräkt. Den har en 8-dagars power reserve, en roterande ring med 5-minuters intervall för att mäta dyktiden. Till skillnad från originalet har denna ett titanskal för att den inte ska vara för tung. 1956 när ”egyptern” dök upp fick även Panerai sitt första patent för själva bygeln som skyddar kronan. Dess signum! Lite kul att jag inte ens fick sätta på den själv. Fråga mig om ni undrar något om Panerai eller det coola Panerai-bordet med fungerande klocka